Efter månader med planerad träning och kost, efter intensiva och noggranna förberedelser med annat som hör till: poseringsträning, kläder, skor, smycken, bokning av hotellrum, bokning av tid för professionell sminkning, packning av särskild kost för tävlingsdagen, packning av väskor fyllda med allt annat som behövs eller kan komma att behövas; gummiband och hantlar till uppvärmning, extra kläder, filtar, sovsäck m.m.m.m. var vi så slutligen framme vid dagen L. L som i LuciaPokalen.
Om det är någon som tror att det bara är att träna hårt och gå upp på tävlingsscenen - fråga Petra!
Först åkte vi ner på fredagen för längdklassinmätning, Petra är precis runt 163 så det var med viss spänning som vi emotsåg resultatet, över eller under 163? -163 med 2 mm till godo! Dessutom blev Petra tillsammans med flera andra fitnesstjejer, uttagen till dopingtest. Jag är själv engagerad i dopingfrågor och har absolut inget emot att mitt team dopingtestas, gärna mer av den varan, men en reflektion jag gjorde under den långa väntan som följde på dopingtestet, 2 timmar...! (har man tömt blåsan strax före inmätning är det verkligen inte lätt att strax därpå kissa på befallning) var att man bara testade fitnesstjejer... Att vi sedan på hemvägen blev stoppade av polisen för nykterhetskontroll innebar säkerligen att vi var det mest testade teamet den helgen!
Hur gick det då för Petra? Att hamna på 16:de plats bland 25 tävlande i sin första tävling, efter bara 8 månaders träning, är fantastiskt bra gjort! Med tanke på startfältet tycker jag att en realistisk placering hade varit 10-12, men inga bortförklaringar, man ska ha respekt för domarnas beslut. En sak kan man dock konstatera, Petra hör hemma bland de bästa! Glädjande var alla de positiva kommentarer om formen som hon fick från andra tävlande, alla uppskattande kommentarer efter tävlingen på hemmaplan från både kända och okända och inte minst genom en fantastisk artikel i en lokaltidning. Nu är vi inspirerade och taggade till max för en fortsatt satsning! Siktet är nu inställt på Battle of Scandinavia i Alingsås 9:de April.
Kul var också att se, vilket jag vågar påstå, att vår träningsfilosofi höll! Bland annat tränade vi riktigt tungt ända in i det sista, variabeln låg i repetitionsrytm och setvila samt kostperiodisering. Inga morgonpromenader eller annan cardio för fettförbränning, allt reglerades vi kost och styrka samt en måttlig tömning och laddning.
Vad säger då Petra själv? låt oss höra!
Gunnar: Petra, hur ser du så här i efterhand på din satsning i Body Fitness?
Petra: Först var jag tveksam till om jag skulle klara av att nå målet, det kändes så avlägset. Att jag som ensamstående tvåbarnsmor utan erfarenhet från styrketräning och tävlingsinriktad kost skulle klara av att stå på en tävlingsscen inom åtta månader! Inte konstigt att jag hade mina tvivel!
 |
 |
 |
| April 2010 | Dec 2010 | Luciapokalen Dec 2010 |
- Inledningsvis var din största fasa just hur du skulle klara kosten och att kontrollera ditt sötsug! Hur har det gått?
- Över förväntan faktiskt, i början kunde jag få något enstaka återfall men efterhand så försvann sötsuget helt och jag kände istället ett allt starkare motstånd mot allt det där onyttiga som jag längtat efter tidigare. Vändpunkten kom på ett sätt direkt när vi gjorde kostanalysen och jag fick se svart på vitt vad och hur mycket jag stoppade i mig! Hade ingen aning om det innan, så en kostanalys är något jag kan rekommendera alla tränande att göra, oavsett om man ska tävla eller inte!
- Det var väl också så att du med ditt stora intresse för matlagning hela tiden kunde skapa smakrika maträtter även när du gick på sträng diet?
- Så är det, jag älskar att stå i köket och improvisera och jag vill verkligen framhålla att en tävlingsdiet inte behöver vara torr och tråkig! Det är egentligen bara fantasin som sätta stopp! (kan bara hålla med, har haft förmånen att bli bjuden på middag, här har man mycket att lära...!)
- Kanske kan du dela med dig av dina recept på hemsidan framöver?
- Gärna!
- Träningen då?
- Det har gått som en dans! Jag har verkligen längtat till gymmet, hela tiden. Att jag skulle bli så tänd på styrketräning trodde jag aldrig, men jag älskar att gå till gymmet och verkligen ta i! Sedan betydde det mycket att du lagt upp träningen i olika block, att jag hela tiden fick nya program. Det gjorde att jag utvecklades hela tiden men också att jag kände mig motiverad, för varje nytt block fylldes jag också på med ny positiv energi.
- Variation i träning och periodisering av kosten är två oehört viktiga komponenter för att undvika stagnation och inte minst för att få ny emotionell stimulans! Jag måste ändå säga att jag verkligen är imponerad av den träningslust och energi du gav prov hela vägen, ända in i det sista! Var fick du all energi ifrån?
- Mycket ligger förstås i att jag fick så bra resultat av träningen och kosten, att jag faktiskt kunde se att jag utvecklades hela tiden men inte minst i det stora stöd som jag fick från vänner och bekanta! Sedan är jag en positiv person till min natur och har lätt att finna glädje i tillvaron.
- Slutfasen då, deffen, klassiskt recept är ju mycket cardio och lättare vikter med höga reps, vi körde tungt hela tiden och uteslöt cardio helt?
- Kändes konstigt till en början, det var så jag trodde man skulle göra men när jag märkte att konceptet fungerade, mätningar som jag gjorde visade att jag fortsatte bygga muskler och tappa fettvikt, då var det heller inte svårt att motivera sig. Skönt var det också att kunna fokusera och lägga all energi på styrka. Det enda jag gjorde i promenadväg var promenader för att få frisk luft, bygga upp energi och samtidigt lätta på det emotionella tryck man bygger upp inför en tävling.
- Annars är det väldigt mycket "mainstream" beträffande deffen, "alla" ska göra på samma sätt, mycket cardio och lätta vikter, kul att du var med på och vågade prova en annan filosofi! Samma sak med tömning och laddning, vad tycker du om våra försök på det området?
- Vi gjorde ju en tidig miniversion tömning, laddning för att se hur kroppen reagerade, och viss effekt hade det väl men det kändes inte behagligt i den fasen när jag skulle dricka så mycket vatten, ändå har jag förstått att jag inte drack sådana kopiösa mängder eller drog ner så mycket på kolhydraterna som det ofta rekommenderas?
- Nej och det var inte meningen heller, kroppen strävar hela tiden efter och fungerar bäst när den är i homeostasis (jämvikt) så överdrivna svängningar får ofta negativa effekter eftersom man rubbar jämviktsförhållandet. Så det är ett väldigt känsligt kapitel och tar tid innan man hittar sin personliga formel. Vad säger du om andra viktiga saker som ska fixas och donas med inför en tävling?
- Föutom all träning på att sätta poseringarna, så är det sannerligen mycket annat att tänka på; bikini, baddräkt, skor, smink, smycken, naglar, hår måste ordnas och inte minst tävlingsfärg. Det är sannerligen inte bara att träna och att sköta kosten! När det gäller tävlingsfärg så köpte jag den tjänsten och det var väl använda pengar. Det är annars jättesvårt som debutant att hitta rätt nyans så det kändes bra att få hjälp med det av folk som har erfarenhet på området - och mindre kladdigt!
- Tävlingen som sådan, arrangemanget?
- Efteråt kände jag bara en stor tomhet... var detta allt? Jag tycker att alla som tävlar åtminstonde kunde få med sig något litet minne från tävlingen, en medalj eller ett diplom, något mer än en lapp med sitt startnummer! Sedan så tycker jag att alla som tävlar också ska få chansen att gå två ronder, alla har ju på sitt sätt kämpat hårt och lagt ner mycket tid och pengar inte minst på dräkter och skor...
- Instämmer helt, jag tycker man skulle införa rena debutantklasser, idag ställs debutanter mot folk med tävlingserfarenhet, då är det sannerligen inte lätt att hävda sig. Vad säger du om ditt eget framträdande?
- Jag kände mig säker i mig själv, jag var inte alls så nervös som jag trodde. Däremot förstår jag när jag tittar på bilder från tävlingen att jag kunde ha poserat bättre.
- Så var det men det är bara att fortsätta nöta på, till slut så sitter poseringarna! Framtiden?
- Jag har verkligen fått blodad tand! Inte minst kommer detta att bli en livsstil för mig! Jag är så sugen på att fortsätta träna och tävla! Inte minst tack vare alla uppskattande ord från medtävlande, alla människor kända och okända som har gett mig massor av uppmuntran, helt fantastiskt! Därtill en jättefin artikel, med förstasidesbild, i en lokaltidning! Nu är siktet inställt på Alingsås 9:de April!
- Då kavlar vi upp ärmarna och tar nya tag?
- Var så säker!
 |